Den 1 januari 2026 införde Bulgarien euron och blev därmed det 21:a eurolandet. Det är en viktig milstolpe på landets europeiska resa. Den bulgariska valutan lev har i många år haft en fast växelkurs mot euron (1 euro = 1,95583 lev), så förändringen känns för många bekant. Men euron innebär nya möjligheter: det blir enklare att resa och handla i EU, man slipper växlingsavgifter och Bulgarien får mer inflytande över EU:s ekonomiska beslut.
Hur har Bulgariens väg till euron sett ut?
År 2025 bekräftade Europeiska centralbanken att Bulgarien uppfyllde alla krav för att införa euron. EU-ländernas ministrar gav sedan grönt ljus i juli 2025 och banade väg för övergången till den nya valutan. För att hjälpa människor att förbereda sig började butiker och tjänster under sommaren 2025 att visa sina priser i både lev och euro.
Vilka utmaningar står Bulgarien inför?
Precis som alla andra länder som inför euron måste Bulgarien se till att det blir en smidig övergång. Företag och banker håller nu på att uppdatera sina system, avtal och redovisningsverktyg.
Vissa invånare oroar sig också för att priserna ska gå upp, men den nationella valutans långvariga koppling till euron begränsar risken. Tydlig kommunikation och dubbla prisangivelser bidrar till att skapa förtroende och transparens under övergången.
Sedan den 1 januari 2026 är euron den enda officiella valutan i Bulgarien. Övergången till euron stärker Bulgariens plats i EU:s ekonomiska samarbete och bidrar till en mer integrerad europeisk marknad.
Vet du hur Bulgariens euromynt ser ut? Läs om euromyntens utformning
Översikt
- Publiceringsdatum
- 1 januari 2026
- Upphovsman
- Generaldirektoratet för kommunikation
Länkar
Mellan den 1 januari och den 30 juni 2026 är Cypern ordförandeland i Europeiska unionens råd (ministerrådet). Det är en viktig roll som roterar mellan EU-länderna var sjätte månad.
I september uppmanade EU-kommissionen barn och tonåringar att fylla i en webbenkät om nätmobbning. Över 6 300 unga i åldern 12–17 år från hela EU deltog i enkäten.
Vinn ett besök i Europaparlamentet för hela klassen med ett skräddarsytt program och en övernattning.
Den 18–24 november infaller den internationella veckan för ökad kunskap om antibiotikaresistens – ett globalt initiativ för att hantera det växande problemet med resistens mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel. Problemet kan drabba vem som helst var som helst och få allvarliga konsekvenser för hälsan och samhället.
Samhället behöver aktiva medborgare som kan forma den värld de vill leva i. Det kan dock vara en utmaning att inspirera barn och tonåringar att engagera sig i politik och europeiska värden. Med hjälp av Jean Monnet-insatserna inom Erasmus+ kan lärare och skolor utbilda nästa generation aktiva, välinformerade och EU-kunniga medborgare.
Den 6 november infaller Internationella dagen mot våld och mobbning i skolan. Det är ett utmärkt tillfälle att sprida barnens förslag på hur man kan förhindra nätmobbning!